En återvunnen ”prasselkappa”.

Idag vet nog inte många vad en prasselkappa är, men jag har en som jag inte kunnat kasta, mest för färgen tror jag. De var oftast bruna eller militärgröna. Min är härligt blå. Den är av nylon och den är vattentät. Nu är det så att jag avskyr paraply för jag är för kort för att det skall funka. Håller jag det i en höjd som gör att regnet inte kommer på mig så är risken stor att jag sticker ut ögonen på min omgivning så…när jag träffade Shirley blev jag så glad. Hon hade köpt sig ett blått tält i nylon på loppis…men det saknade sina pinna så Shirley andvände det som skydd för sina trädgårdsmöbler. Jag råkade säga att det var den blå jag behövde till min prasselkappa att göra en kapuschong (luva) av och genast blev jag erbjuden en bit av tältet. På väg hem med min tältygsbit kändes det lite dumt, det finns ju såååå många nyanser av blått. Men jag förmodar att det var en nyans av  blått  man färgade in nylon med för sisådär en tjogo tjugofem år sedan  för färgen stämde. Eftersom min dotter återvänt till hemlandet och är mer än sykunnig, lämnade jag över tyg och kappa till henne …och hon sydde mig en luva. Jag kan inte visa kappan på provdockan för den har flyttat hemifrån så golvet får duga. Kappan behöver ett fodral för när den skall ligga i min väska…men det får jag sy själv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inga kommentarer

No comments yet.

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Leave a comment

WordPress Themes